Det har varit en intensiv period – full fart, mycket jobb, sena kvällar. Så när jag äntligen hade möjlighet att vara lite ledig, bokade jag en stuga i Sågen, packade ner det nödvändigaste och for iväg på min egen lilla miniminisemester. Bara söndag-måndag, men ändå. Bättre än inget alls!
Men först ett stopp hos Håkan och Petrea för kaffe och eftertankar. Vi landade tillsammans i intrycken från gårdagen – On Stage Festival i Ludvika, där Dödens Gudbarn (och många andra band) spelade. Hönsen spatserade runt våra fötter medan vi återupplevde kvällen i samtalet. Vi var lite slitna, det blev sent, men alla var nöjda. Otroligt mycket folk, varm energi och en riktigt bra spelning. Sånt man lever länge på.
Stugan i Sågen… alltså. Så enkel, så vilsam.
Det är något särskilt som händer där. Man kliver in – och kroppen börjar andas djupare direkt. Ljuden blir färre, tankarna långsammare. Doft av solvarm tall, stilla vågskvalp och kaffe som smakade extra gott ute på verandan med utsikt över sjön.
Det blev ett dygn med jordgubbar och stickning, en spännande bok, göken i fjärran och suset från träden. Ingen el, inget kylskåp, men allt jag behövde. Det där enkla gör något med mig. När man skalar bort så mycket av det vanliga – alla apparater, alla intryck – så får tankarna liksom plats att breda ut sig. Och jag trivs så otroligt bra i det där lugna, lågmälda.
En underbar plats som jag gärna åker till fler gånger!
